Potatismjölets historia

Den första användningen av stärkelse har man hittat i egyptiska pergament. De var sammanfogade med ett stärkelselim från spannmål, daterat till 3500 år fKr. Man har också hittat ett kinesiskt dokument från år 312 e Kr som innehåller stärkelselim. Även papper som var tillverkat mellan 700-1300 e Kr var bestrukna med stärkelsepasta. Fram till 1800 användes stärkelse vid textil- och papperstillverkning, till stärkning av kläder och som hårpuder.

Stärkelsetillverkningen kom till Sverige på 1600-talet. Man tror att de svenska officerarna tog med sig stärkelsen hem från Tyskland efter 30-åriga kriget. Under de första 200 åren gjordes stärkelsen på vete och tillverkningen skedde på gårdarna. Men det var många missväxtår på 1780-talet och priset på spannmål steg. Dessutom förbjöds husbehovsbränningen 1787. Detta ledde till att potatisodlingen tog fart. Eftersom tillverkningsprocessen är relativt enkel började småfabriker skjuta ur jorden som svampar. i början av 1900-talet var antalet uppe i 140 stärkelsefabriker med lika många kvaliteter på potatismjöl. Följden blev en, för priset, förödande överproduktion

Under första världskriget la regeringen beslag på all potatismjölsproduktion. Priset steg. Potatisen lanserades som ett viktigt födoämne och den skulle även torkas och säljas som potatisflingor för att användas i plättar, pannkakor och välling. Efter 1919 tar stärkelsefabrikerna fart igen. Det blev åter överproduktion och många försökte hitta möjligheter att exportera.

Ett riksdagsbeslut 1933 ledde till att all tillverkning skulle ske på licens av Statens potatismjölsnämnd. Kontrollanter sändes ut.

Under 1940-talet blev potatismjölstillverkningen industrialiserad.

Under 1970-talet ägnades mycket pengar och möda åt att förbättra fruktsafts- och avloppshanteringen. Man kom fram till att man skulle använda potatisens eget vatten för tvättning och fruktsaften som gödningsmedel. Stärkelseutbytet har ökat från den tidens ca 85% till dagens 95%. Skördarna har också ökat . Det beror bl a på att man har utvecklat sorter som är resistensa mot en parasit; nematoden. Nematoden var väldigt vanlig under 1960-talet och pga det inrättades ett lantbrukslaboratorium i Lyckeby där man kan testa sin jord och sitt hemodlade utsäde.

För 50 år sedan användes stärkelse fortfarande huvudsakligen inom hushållet. Idag produceras knappt 19 miljoner ton stärkelse om året i världen och användningsområdena har breddats betydligt.